Jag vet inte vad som händer när hösten börjar närma sig men då börjar dom höra av sig. Människorna som en gång sårat en och som man har lite svårt att släppa.

Under Urkult träffade jag mitt x Ken. Vi är väldigt bra vänner och det var inget mer med det, skall verkligen inte klaga på honom. As mysigt å träffa honom och hänga med alla mina och hans vänner.

Men nu börjar det plinga till i telefonen, människor man har en sån där jobbig och farlig attraktion till.

Dom kryper fram under stenar och vrår och bara slänger iväg ett egentligen ganska oskyldigt sms.

Men som får hela huvudet att sparka bakut.

Vad vill dom, varför hör dom av sig nu, vad är baktanken?

För i den sjuka lilla krossade hjärtegropen som man en gång släppt ner dom i rycker det till och man funderar och försöker förtränga.

Jag vet ju att det bara är dåligt och att jag inte borde falla för frestelsen.

Så den här gången skall jag inte göra det.

Jag skall stå emot och bara vara kall och stänga ute den lilla känslan av saknad som bara vill ut.

Personer man har en djurisk attraktion till borde låsas in!

Så man sedan  i ett väldigt starkt ögonblick när man känner sig modig nog kan springa förbi buren och skratta.

Dä ä görlpower gudrun!

Jag kan lyssna och lyssna om och om igen på hans cover på låten free fallin´

Den bara gräver sig djupare för varje gång.

Vilken röst och vilken jävla skön låt överlag.

Gud jag skulle dö om nån sjöng så vackert för mig. Jag måste säga det jag är så jävla svag för killar med gitarrer och fin sångröst.

Hela live skivan med John Mayer är helt sjukt bra.

Och jag bara njuter varje sekund. Jag brukar kunna lyssna mig less och sönde på låtar eftersom det alltid är musik i min närhet. När jag kommer hem är det första jag gör att slå på musik, samma i bilen och på jobbet sitter mina lurar nästan hela tiden i.

Gud va jag önskar jag kunde spela eller sjunga själv.. men man kan inte få allt här i livet.

Får tjata på Fisan så hon får tummen ur och sjunger och spelar lite för mig snart..

Saknar det som fan.

Idag ska jag testa spinning. Gjorde det i vintras sist och det var svin jobbigt. Men jag tänker fan testa igen. Måste ju få nån ordning på röven haha.

Känns som att man inte får den snyggaste röven av att sitta och jobba 8 timmar framför en dator så nu får vi ta i med hårdhanskarna.

Ska försöka att inte ligga och dra mig i sängen på morgonen också. Och börja gå som den lilla latmask jag blivit tar jag bilen överallt.

Trött som få är jag iallafall.. Fy fan.

Hittade detta klipp på natasha peyres blogg:

Och jag varnar er verkligen, det är svin äckligt. Höll på å spy!

http://www.break.com/index/two-girls-one-cyst.html

Slippa somna själv.

Slippa tänka på pengar.

Få vara frisk och kry.

Ha tid för alla vänner.

Känna sig tillräcklig.

Slippa skitsnacket.

våga..

Det är mycket man skulle ändra på i sitt liv om man bara kunde/ville/orkade.

Jag kan känna en total panik känsla vissa gånger. Jag vet inte riktigt varför den smyger sig på. Och jag försöker kämpa bort den så snart jag känner den komma krypande. Men jag vill veta varför.

Jag misstänker att det är man själv som framkallar det genom alla saker man känner en osäkerhet inför.

Det dåliga självförtroendet som man egentligen inte borde ha eller självkänslan som egentligen bara minskar vid varje försök att döda demonerna den framkallar.

Nej jag skulle vilja känna som den lilla söta kattungen att man är trygg med sin nalle och inte ett skit kan förstöra det.

Jag ska komma på ett sätt att bota allt sånt som har med depressioner och dåligt självförtroende att göra ,och bli jävligt rik!

Idag skulle jag fika med mamma och syster på stan, men då jag suttit och väntat en halvtimme på dom ringer min syster och säger att mamma är på akuten. Hon hade fått en njursten, så det blev ingen fika med dom. Fick köra hem henne så emmy kunde gå på stan med ellen innan jag börja jobba.

Och så får man den fina överraskningen att man ska sitta i telefon på jobbet. Vilket jag inte gjort på typ nästan två år. SICK!

Men det går ganska bra, bättre än förväntat. Men gud va nervös jag var innan jag tog första samtalet.

Men jag måste säga att tiden går lite fortare än vanligt när man varierar sin arbetssyssla.

Ja ja back to work..

Ja jag funderar allvarligt på att försöka göra nåt sånt. Man kanske skulle få ett bättre immunförsvar och inte lika krånglig mage. Förhoppningsvis..

Men det är ju definitivt värt ett försök. Ska försöka göra en lever rensning som Jonas tipsade mig om. Har blivit lite väl mycket alkohol och skit för kroppen på senaste.

Ska försöka att inte dricka på ett tag nu också och försöka tänka mer på kroppen överhuvudtaget.

Komma ur denna onda cirkel med dålig mat och alkohol i mängder.

kan ni inte hjälpa mig och peppa mig och säga till mig om jag faller ut vagnen så att säga.

Jag tog lilla bettan efter läkarbesöket i fredags och körd till underbara näsåker och mina vänner. Vi tog en badstund och sedan gjorde oss iordning inför kvällen. Såg Hoffmaestro som rockade röven, dom var verkligen bra live. Drog med publiken och alla som var där verkade vara på bra humör.

Jag blir alltid så glad och inspirerad av alla människor jag träffar när jag är på Urkult. Det finns ganska många som är så pretto på ett flummigt sätt så man bara vill spy på det men även riktigt sköna och speciella människor.

Jag träffade Audrey en tjej från californien. Hon kom tillsammans med Jonas och Ken. Hon var bara så där fri och lite småvild. Gjorde precis som hon ville och reste runt massor. Det får en att fundera på vad man gör egentligen, varför man ens envisas med att vara så kåt på att äga materiella ting och ha ett bra liv.

En liten avlägsen men inte allt för främmande plan börjar bildas i mitt huvud. 

Nej jag har suttit stilla och iakttagit och inväntat alldelels för länge.

Lördagen var det dåligt väder hela dagen men mot kvällen började det klarna upp. YAY!

Såg Kamraterna ( Timbuktu och Magnus Tingsek ) vilket rockade röv det med. Sedan satt jag med Ida, Jonas och Ken nere vid forsen och bara myste och snackade skit en stund.  Var så trött och gick hem till ida och satt i hennes farstu och rökte cigg och drack en öl. Sen somna jag vid 2.

Söndagen vaknade jag av att solen sken och satt i gräset och njöt av alla människor som jag snart skulle lämna. Vi hade yoga en timme i solen och sedan kom mamma och hämtade mig.  Jag grät en stund för att jag saknar mina vänner som verkligen tycker om mig precis som jag är.

Synd bara att man inte träffar dom så mycket. :(

Men nu dröjer det ett år till..

idag sitter jag på jobbet med min fula handleds linda och bara längtar tills jag får sluta så jag kan åka och träffa lillasyster som är hos mamma och pappa nu. Tillsammans med Ellen och Tim min bror son.

LÄNGTAR!!!!!!