Min hand är inte bättre. Jo när jag har min fina "vante" funkar den väl någorlunda.

Men så fort jag tar av den gör det ont.

Min mage krånglar, det har den gjort sen i onsdags. Den gör ont och får mig på dåligt humör.

Utan-jobb situationen tär på mig, den äter mig levande. Varje dag känns som att jag vill ligga kvar i sängen och inte göra någonting. 

Hur är det menat att man ska komma över en av dom jobbigaste tragedierna i ens liv när hela ens dagar är fyllda med ingenting?

Och ja just det, det är höst också! 

Tiden på året när jag minst av allt vill vara sysslolös, deprimerad och singel. 

Mina vänner gör sitt bästa, och jag dricker nog lite mer öl än vad som är hälsosamt just i dagsläget. 

Vem fan gör inte det? 

Jag klandrar fortfarande mig själv, även fast jag inte borde. Även fast jag vet att jag inte gjort något fel. 

Och jag fattar inte vad som fortfarande håller mig kvar?

Det driver mig till vansinne. Och allt tänkande är inte ok. Det blir för mycket och jag får inte ut det. 

Jag vill kunna bli arg och skrika och slåss ( läs slå på saker, inte människor ). Men någonting håller mig tillbaka och sliter sönder mig inuti istället.

Det är så mycket jag borde och ska och tänker att jag kunde ha gjort.

Men till vilken nytta?

Det är bara en massa bullshit jag föder mig med för att inte släppa taget.

Och vad hoppas jag på egentligen? Att en person som kunnat göra såhär mot mig ska vända sig om och vilja ha tillbaka mig? 

Skulle jag sjunka så lågt? Skulle jag vilja leva i osäkerhet hela mitt liv och aldrig känna mig trygg? 

Vad håller jag på med?

Kolla typ till 5 minuter in sen är det bara massa prat. 

All I want is nothing more 
to hear you knocking at my door 
'cause if i could see your face once more 
I could die as a happy man I'm sure 

when you said your last goodbye 
I died a little bit inside 
I lay in tears in bed all night 
alone without you by my side 

but If you loved me 
why did you leave me 

take my body 
take my body 
all I want is 
all I need is 
to find somebody 


oooohhhh ohhh 

'cause you brought out the best of me 
a part of me I'd never seen 
you took my soul wiped it clean 
our love was made for movie screens 

but If you loved me 
why did you leave me 
take my body 
take my body 
all I want is 
all I need is 
to find somebody 


ooooohhhhhh 
if you loved me 
why did you leave me 
take my body 
take my body 
all I want is 
all I need is 
to find somebody 
to find somebody 

like you 
oooohhh

Han har åkt, han är hemma i sitt hus och livet går vidare. 

Jag önskar att det tar slut snart, smärtan och längtan och osäkerheten jag går och bär på.

Det är tungt som fan! 

Men jag antar att det inte kommer gå fort, och jag kommer få gå med det här en tid nu. 

Det jobbigaste är ju att jag inte kan jobba, så tiden går och huvudet är upptaget med annat.

Nej, att sitta här hemma och bara försöka fylla huvudet med annat är inte så lätt.

Men imorgon har jag massa saker att ta itu med. 

Mina vänner är otroliga, dom försöker lyfta upp mig när jag är nere. Och hittar på saker med mig så jag ska slippa sitta här och grubbla. Är ganska nöjd med att bo i stockholm, där du kan göra nästan vad du vill när du vill. Det hjälper.

Lillasyster och Ellen kom till storstan i Torsdags, det firades med ett besök på Gröna Lund.

Storasyster, Vide och Love var självklart med också och det var en riktigt trevlig dag. Jag fick åka massa karuseller! Kanske inte dom jag hade föredragit att åka om jag fick bestämma helt själv, men vad spelar det för roll när man får göra barnen glada och se deras miner när dom åker sånt dom aldrig fått åka förr :)

Härligare barn får man leta efter!

I fredags blev jag inbjuden av min vän Swingfly att komma och kolla när han uppträdde på en klubb i stockholm som hade en gala för Friends som jobbar mot mobbing i skolan och sånt. 

Det var en riktigt trevlig kväll ute och jag behövde få dansa och sjunga och släppa loss, och mest av allt få klä upp mig och känna mig lite finare. 

I lördags hade Ida sitt mat-lag hemma och fick äta en gudomlig vegetarisk lasagne och äppelpaj :)

Riktigt trevliga vänner hade hon också!

Hann även med att träffa barnen lite också ute i solen :)

Sötkusinerna!!!

Idag fick jag en trevlig promenad i solen med Linda och Simone. Herregud vad jag kommer sakna henne när hon åker till Nya Zeeland. Såg ju så mycket fram emot att få hänga med henne där. Men men livet går vidare och jag måste ta mig i kragen snart och kravla mig upp ur det här svarta hålet..

Jag har nog aldrig varit så ledsen och känt mig så tom..

Idag ska vi ses, Rob och jag och säga hejdå. Imorgon åker han. 

Jag har inte kunnat sova särskilt bra om jag ska vara ärlig och jag är supernervös just nu. 

Det känns skitjobbigt! 

Sist jag såg honom grät jag som ett barn i flera timmar. Och om jag känner mig själv rätt så kommer jag förmodligen göra det idag också. 

Fy fan för idag!

Om ni undrar varför jag ligger sömnlös så är det för att situationen jag befinner mig i håller mig vaken.
Jag kan inte jobba, min hand fungerar inte. Iallafall inte med något som kräver min högerhand. Har jag nämnt att jag är högerhänt?
Och eftersom jag inte har något jobb får jag ingen sjukersättning.. Låter det helt ok? Då kan du sluta läsa!
Jag skulle egentligen börjat jobba på fredag, men eftersom jag är tillfälligt utan högerhand går det inte att assistera någon i deras dagliga liv, då jag knappt kan torka mig själv.
Och med dagens vårdköer kan jag ju titta mig i arslet efter att det kommer gå snabbt.. Sen ska det läka också.
Så vad gör jag nu? Utan jobb får jag inga pengar, men utan hand får jag inga jobb. Kul liv!
Dessutom åker han snart, tillbaka till friheten och lugnet och allt rullar vidare utan bekymmer. Men jag är inte bitter, nejdå! Jag bara kippar efter andan här nere på botten.