Nu har sms-kriget pågått en stund på kvällen. Och det verkar som att vi bara missförstår varandra. Så jag tänker inte lägga ner mer energi nu.

Min mening var aldrig att det skulle bli ett sånt jävla liv. Men börjar man bråka med mig ger jag mig fan inte i första taget om jag anser att jag inte gjort ett så stort fel som jag tydligen har gjort. Och det var tydligen bara för att såra henne också. Jo men jag gör saker enbart för att såra någon.

Det är vad jag jobbar på. Skita folk i ansiktet så mycket jag kan inna jag får stryk.

Åh jag blir fan galen. men måste samla mig nu. Jag ska inte ta så illa vid mig. Hon är säkert som jag förbannad och slänger ur sig saker.

Jag tänker ta en liten paus från personen i fråga. Vill hon lösa det kan hon höra av sig. Jag har försökt iallafall.

Idag är jag fan på krigs stigen. Jag fullkomligt kokar inombords.

Jag fattar inte hur det kan gå så långt.

Jag vill bara skrika och slåss och spotta omkring mig.

Besviken och less. Jag kan till viss del förstå hennes förtvivlan, men att slänga på i örat på mig medans vi pratar. Och sen inte ett ord till på hela jävla dagen!

Så mycket var det värt att lösa det.

Inga mer silkesvantar från min sida, varför ska jag bara ta allt.

Sopa fan rent framför din egen dörr först.

ÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHHHHH FY FAN!!!!!

Men jag behövde verkligen få det ur mig. Jag är bara så trött på att bli missförstådd och anklagad.

Det är inte det att jag inte gillar att lyssna på mina vänner och deras problem. Jag finns gärna där.

Men ibland blir det för mycket och jag har även mina egna problem.

Jag ger fan upp nu!

Jag orkar inte med mer skit, jag tänker inte ta skit för att personer är osäkra på sig själva och inte kan bestämma sig för vad dom tycker och tänker. 

Man ska inte behöva ta skit bara för att man umgås med en person som vän, oavsett kön. Men tydligen i den här stan så vill man sätta på varenda jävel man släpper innanför dörren och jag orkar inte med skiten längre. 

Jag ska fan sluta umgås med folk överhuvudtaget och bara vara inne och sura. 

Om det nu är det man behöver göra för att folk ska fatta. 

Människor gör misstag, och det gör även jag. Tro mig jag är inte guds bästa barn. Men jag säger inte att jag är det heller. Men om ingen ger dig en andra chans skulle du vara rätt jävla ensam här i världen. 

Att jag valde att umgås med personen i fråga handlar inte om att göra någon arg eller ledsen. Det handlar om att umgås med en person man trivs med och som man inte behöver gå så djupt med. Det räcker med att bara sitta och spela tv-spel eller titta på tv och slänga någon kommentar hit eller dit. Jag har vänner som jag gillar att umgås med, men konverstaionerna mer dem blir oftast av de djupare slaget och det var skönt med lite omväxling.

Det betyder inte att jag hellre umgås med nån annan, bara att man har olika vänner för olika syften. 

Sen att personen i fråga har sårat en vän tidigare kan man ju självklart ta hänsyn till. Och tro mig ämnet har diskuterats och min åsikt blivit mycket väl framlagd. Men man kan inte bara se en människa för dens misstag. 

Och då personen faktiskt ingår i min vänskapskrets är det lite svårt att undvika att inte prata med den. 

Men att jag ska få en massa skit för din osäkerhet och göra mig till syndabocken tar jag bara inte. 

Visst kan jag sluta umgås med personen i fråga om du nu vill det. Men lös då även problemen som orsakat hela den här cirkusen. 

För som situationen ser ut nu har du grävt en ganska djup grop runt dig. 

Och det kommer bara bli svårare ju längre tiden går. 

Jag gick hem från jobbet. Jag mådde verkligen inte bra. Kom hem och la mig i sängen för att värma mig och somnade som ett litet barn.

Vaknade vid fyra och låg och drog mig länge.. 

Har inte haft nån orka på hela dagen. Ska försöka lägga mig strax och sova ordentligt så jag orkar jobba imorgon.

Sovmorgon ska jag iallafall ha. 

Kunde inte hålla mig från att köpa godis heller. Får ge mig med det, snart rullar man väl fram om man inte får tummen ur och svettas och sliter lite. 

Och tv-programmen suger verkligen nu innan alla bra serier börjar. 

Jag vill se mina program!!!

Jag mår päck och orkar knappt hålla uppe mitt eget huvud. Jag fryser och svettas om vartannat. Om det bara kunde bryta ut totalt så jag blev av med skiten nån gång.

Det blir nog hemgång senare, men jag ska hålla ut så länge det bara går. Måste hem och vila.

Ska bädda ner mig i sängen och vila och kanske köpa glass så jag har något att mumsa på. Socker is the shit har jag hört!

Alvedonen hjälpte lite men inte helt :(

Så här på morgonen när huvudet inte riktigt har vaknat och kroppen känns tung och bortdomnad är man ganska mottaglig för tankar man helst hade sluppit.

Jag ska alltid fundera sönder saker, och överanalysera och se varje mening bakom varje ord när det kommer till mig och killar.

Jag har svårt för att släppa och bara skita i det och varje sms eller samtal börjar man fundera mer.

Jag ska nog bara släppa allt vad kontrollbehov heter och inte försöka läsa in så mycket i allt jag ser hör och förstår. För det kanske inte alls är på det viset.

Det är en person som bor ganska långt härifrån som jag gillar lite smått och som är väldigt charmig. Frågan är ju bara om det endast är en sak han är ute efter eller vad som egentligen är motivet.  Han kanske kommer komma och hälsa på längre fram, men det kanske bara är skitsnack det också.

Jag är så jävla skadad när det gäller sånt här, vad ska man tolka allt som?

Nej det är nog bäst att inte förvänta sig något och bli överraskad om det visar sig vara motsatsen.

Nej ska släppa det där nu. 

Igår var jag hem till Linda och kim en snabbis och åt, men dom verkade så upptagna och jag mådde så dåligt så det blev en snabb visit.

Mira deras söta valp låg och vilade på mig i soffan nästan hela tiden då jag var där. Hon är så himla söt!

Sen satt jag hemma och åt naturgodis och drack gammal utslagen cola, yummie!

Men jag var ju ganska hängig, så det var skönt att bara vara slapp och spela lite tv-spel.

Mår verkligen inte prima idag, snyter blod och febern kommer och går.

Får se hur det här slutar. Men jag tänker kämpa så länge jag kan.

Uuu nu sitter jag på jobbet med feber och är allmänt hängig. Känns skit jobbigt. Men man får helt enkelt kämpa igenom dagen.

Helst skulle jag vilja sova och krypa ner i sängen och slippa allt.

Men det är mindre än halva dagen kvar så man får helt enkelt samla sina sista krafter och härda ut.