Fan va jag inte tycker om hösten, nu står den och trampar mig i hälarna och det är så deprimerande. Man fryser och känner sig mer ensam än någonsin.

Det är som att alla löven som faller skriker att dom  iallafall har sällskap när dom ligger där och ruttnar. Ja jag är singel och ja jag är bitter och ja jag är less på det. Och ja jag blir deprimerad på hösten.

Det är som att mörkret smyger sig in under huden på mig och gör mig rädd och kall. För jag är en sån som fryser, så fort det blir lite kallare i luften.

Nu har duntäcket åkt fram hemma och det är så sjukt skönt!

Jag har väl egentligen inte så mycket att deppa över ( förutom ensamheten ). Det mesta i mitt liv fungerar ganska bra just nu om man jämför med hur det har varit. Men det är som att man inte kan styra över paniken, som att det är en gammal vän som automatiskt dyker upp när mörkret kommer.

Men jag ska försöka slåss mot den!

Tänka bara glada tankar om enhörningar och rosa fluff! Eller?

Jaja, tillbaka till arbetet. Enbart 3 timmar och 20 minuter kvar till hemgång.

Igår fick min bror Aron en liten dotter. Kleo ska hon heta. Jag är så himla glad för dem. Nu har alla mina syskon barn. Jag blev sist och är näst yngst.

Man funderar ju på om jag någonsin kommer att skaffa barn eller om man får nöja sig med ens syskonbarn.

Jag är väldigt rädd för själva förlossningsdelen av barnafödandet.

Det skrämmer mig så otroligt mycket!

Idag hämtade jag kära lillasyster och ellen i sundsvall inna jobbet. Det finns inget bättre än när ellen får syn på en och bara springer rakt i famnen på mig.

Den lyckan hon ger och visar. Helt fantastiskt.

Hann med en fika på stan med hela familjen också.

Nu jobbar jag 4 dagar i sträck till 24. Känns ganska motigt. Iofs skönt att få sovmorgon, men man kommer ju så sent i säng.

Jaja arbetsdagen är iallafall påbörjad.