Fan va jag inte tycker om hösten, nu står den och trampar mig i hälarna och det är så deprimerande. Man fryser och känner sig mer ensam än någonsin.

Det är som att alla löven som faller skriker att dom  iallafall har sällskap när dom ligger där och ruttnar. Ja jag är singel och ja jag är bitter och ja jag är less på det. Och ja jag blir deprimerad på hösten.

Det är som att mörkret smyger sig in under huden på mig och gör mig rädd och kall. För jag är en sån som fryser, så fort det blir lite kallare i luften.

Nu har duntäcket åkt fram hemma och det är så sjukt skönt!

Jag har väl egentligen inte så mycket att deppa över ( förutom ensamheten ). Det mesta i mitt liv fungerar ganska bra just nu om man jämför med hur det har varit. Men det är som att man inte kan styra över paniken, som att det är en gammal vän som automatiskt dyker upp när mörkret kommer.

Men jag ska försöka slåss mot den!

Tänka bara glada tankar om enhörningar och rosa fluff! Eller?

Jaja, tillbaka till arbetet. Enbart 3 timmar och 20 minuter kvar till hemgång.

 

Linn

31 augusti 2009 20:50

Jättefin blogg! Ska följa den : )

http://www.lliinnsaan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...