Det känns som om jag vill klösa ur mig ögonen och slita mitt hår. Jag vill bara röka en cigg. Och skrika högt, men inget av dessa är nu ett alternativ.

Jag försökte komunicera med min mamma på sms, men det går inte med äldre har jag märkt. Hon ringde och jag tvingades prata lite. Jag låter helt konstig. Inte som mig. Ska åka ner den 29:e till värmland. Ska bli skönt. Bli ompysslad av familjen och få pappas goda mat. Och mammas såklart.

Jag ska ju ha med mig fejjan, och tanken var väl att jag skulle ta omvägen över sthlm hem så jag kan hälsa på min storasyster.  Men har jag henne med går nog inte det och jag behöver ju veta det om jag skall kunna boka hemresan. Jävla skit att man inte bara kan ringa och fråga. 

Det är mycket som blir svårare av att inte kunna prata. Dessutom när man har ont i halsen och inte orkar så mycket. 

Man blir ju ganska rastlös när man inte får röka även fast man vill.. Men samtidigt inte kunna göra nåt för att få bort den där rastlösheten.. Fan jag vill bara lägga mig och skrika.

Tiden får gärna gå fort nu. 

Tur att jag har en vän här som hjälper mig med lite saker. Men roligt att umgås med mig som inte får säga ett ord. Men men har man ett gott hjärta så har man. Tack!

Nu har jag opererats. Jag kan prata men får inte på 14 dagar. För att stämbandet skall läka ihop ordentligt. Jag får inte hosta, inte harkla mig inte viska och ska jag prata skall det vara lugnt och försiktigt. Om jag nu prompt måste.

Sov hos Sanna och Peder i sundsvall natten till idag. Skulle vara på sjukhuset 8 på morgonen. Fick skjuts med sanna på vägen till hennes jobb så var där redan 07.15.  Hade inte sovit särskilt bra, var ganska nervös och sanna och peder har ganska skumma ljud för sig när dom sover :P Gnisslar tänder och gnyr och sånt. Haha lite roande.Det var i vilket fall som helst väldigt vänligt av dom att låta mig sova där. Och trevligtatt se hur och vart dom bor.

Åkte med Carin ner till sundsvall så jag fick lite tid med henne också. Aldrig fel att träffa gamla vänner.

Man är jävligt ful i sina operations kläder.  Som ni ser.  Jag hade en jätte trevlig sköterska. Helen, hon gjorde min vsitelse mycket trevligare. 

Det är ganska läskigt när man ligger på uppvak med en massa männsikor som skriker av smärta bredvid. Man vågar som inte yttra ett ljud för man är rädd att man gör någon annat nåt. 

Fick sova lite mer när jag vaknat till först. Nere på kirurgiska dagmottagningen. Min läkare kom och berättade vad dom hade gjort och att det hade gått bra. Och att jag inte får prata på 14 dagar.  Det var först meningen att jag skulle ta bussen hem då emma fick förhinder. Men det tillät inte Helen min sköterska. Så jag fick åka taxi till sollefteå. 

Med enbart penisonärer.. Och halvdöva också. Som satt och små skrek till varandra i baksätet, fick iallafall sitta fram. Tyst som i graven. Fortfarande yr och snurrig efter narkosen.

Vad är det dom ger en i narkose egentligen, man smakar ju kemikalie snusk i munnen hur länge som helst.

Nu sitter jag hemma med lite svår nikotin abstinens och  inga cigg eller nikotin i närheten. Behöver ju sluta.. 

Och varför inte välja detta tillfälle. Känner mig bara så himla konstig just nu. Kan bero på tröttheten och alla mediciner och kemikalier i kroppen samt ingen nikotin.

Stackars den som behöver umgås med mig..

Kändes mest skumt att inte kunna gulla med fejjan som jag brukar. 

Kan ju inte ropa på henne eller nåt :(

Nej nu ska jag ta hostmeducin och sova.. Nighty*

Idag är det idol final. Och jag ska bara sitta hemma och titta på det och ta det lugnt. Segt att vara lite nervös så här inför en veckas tystnad.

Ska nog bli skönt för dom runt omkring. idag hade jag en kund som kallade mig för idiot. Och smart som jag är kläcker jag ur mig: - Men hur fräsch i huvet är hon då?

Grattis dagens blond pris går till Linn. Jag tackar och bugar..

Helgen blir lugn. Sushi på lördag med Bearo och Pumba! I look forward to it.

Sedan på söndag bär det av mot sherwood skogen. ( sundsvall )

För en nervpirrande natt och säkert inte många timmars sömn. Förhoppningsvis kan Emma komma och hämta mig på måndag efter operationen så jag slipper åka buss hem. Skulle inte vara så kul att gå på bussen med en lapp.

" Hej jag vill till sollefteå, kan inte prata och jag är 24 år"

Lite konstiga blickar man skulle få. Jag är ledig över hela nyårs veckan så jag ska ner till värmland. Och hälsa på familjen och släkten.

Så länge sedan jag träffade mormor och morfar! Ska bli trevligt som bara den..

Skall nog flyga ner om jag kan lösa det på något vis. Måste hitta en kattvakt åt fejjan också. Vet ej om man kan flyga med katter. Hmm måste nog ta reda på det.

Borde iallafall beställa biljetter nu snart.

Nu är man tillbaka på bygget. Och ingen Emma.

Synd att vi missade varann idag. Körde bil idag på körskolan, på landsväg-vänstersväng. Och självklart höger sväng. Det gick ganska bra faktiskt.

Fan jag börjar känna mig säker på det här. Nu måste jag bara komma ikapp med teorin. Men nästa vecka när jag inte får prata kan jag ju sitta och plugga som ett djur. För det lär behövas. Måste klara det nu på en gång.

Det blir så förbannat dyrt annars.

Har träffat en person nu i nån dag och det är pojken som jag skrev om angående helgen.

Han är söt och trevlig och rolig att umgås med. Men det är mycket funderingar som dyker upp.

Jag är så osäker på mig själv vad jag vill och om jag klarar av det. Det är dels en stor ålderskillnad som påverkar både mig och alla andra runt omkring.

Men jag tror det mest är i mitt huvud. Sedan blir det ju inte bättre av att folk går omkring och varnar för mig. Känns måttligt kul.

Men men jag kan ju inte gör så mycket åt det. Att det är så kul att göra livet surt för mig. Men har tagit upp det med en av personerna det gäller så det känns ju lite bättre.

Jag har inte alltid varit världens bästa person, jag har gjort fel och jag har uppfört mig som en slampa vissa perioder av mitt liv. Men hur länge ska jag få betala för det? Jag sotar för det varje dag i denna guds glömda håla. Överallt hela tiden och visst det är väl inte mer än att jag skall ta det men borde inte folk ge sig nån gång?

Fick gå hem från jobbet då jag kände att jag skulle spy och mycket riktigt gjorde jag just detta på vägen hem.

 Fy fan va jag hatar att vara sjuk, fick reda på att pojken jag trodde jag hånglade med i helgen är 18 och fyller 19 på lördag. Och att vi inte hånglade. 

 Känns trist att sitta hemma har gjort det nu redan i 2 dagar. Och spytt och trodde det var över men icke. Less på det här nu.

När ska jag få vara frisk. Och må bra.

Snart är det operationsdags också. Lite nervös.. Men det blir säkert bra.

Jag funderar lite på andra saker. Min period med yngre killar här..

Om ålder spelar så stor roll. Och om man ska bry sig så himla mycket.

Men det är svårt att gå förbi stereotypen och det man har inpräntat i huvet.

Hmm.. får nog tänka lite mer på det.

Jag vet inte riktigt vart jag har mig själv ibland, vad som flyger i mig lite då och då. Det är som att jag helt släpper förnuft och allt annat.

Igår ( tror jag ) att jag hånglade med en pojke på dansgolvet. Och med pojke menar jag ännu ej 20 fyllda. Visst det är väl sött men men. Jag får ju stå för det såklart, känns bara som att jag tappat mig själv. 

Jag är lat, trött och omotiverad. Super som om det ej fanns en morgondag och gör saker jag knappt kommer ihåg eller som jag inte skulle gjort i vanliga fall.. 

Ja ja nog tjatat om det. Igår var det fest. Och jag hade jätte trevligt. Min kära lillasyster är här och det är skönt att ha henna nära. 

Jag vill inte jobba imorgon. Jag har helt tappat gnistan för allt. 

Men måste hålla humöret uppe. 

Imorgon ska min syster tatuera sig och jag ska sedan träffa henne och ta kort så att vi kan ge mormor och morfar, dom har typ bara  kort från när vi var små.. Ska sova..

Jag har blivit så dålig på att uppdatera här. Men det är så mycket hela tiden nu. Igår körde jag bil på körskolan och det gick skit bra.

Jag kände mig stolt. Sedan gjorde jag en del av teorin på datorn och klarade det direkt. Fan jag börjar få häng på det här..

Är lite nervös för operationen. Men det känns bra.  Att det äntligen blir av.

Det svåraste blir nog att hålla käften i en vecka minst.

Och att sluta röka.. Hur skall detta gå..

jag kommer vara en sur och bitter människa som inte får utlopp för alla känslor som kommer när man slutar.

Men man får ta till Jedi mind tricks och hålla sig.. Haha nörd linn.

Min kära vän kamilla kommer snart också. Ska bli så mysigt att träffa henne.

Hon är mig saknad.

Och livet blir lite roligare när hon är med. Det gäller väl de flesta vänner jag har men henne träffar man så sällan.

Nu ska jag jobba vidare så att helgen snart är här med fest och goda vänners sällskap.

Idag när jag kom hem från jobbet, som för övrigt var riktigt segt idag så hade jag fått ett brev från Landstinget.

Jag ska äntligen efter 1½ år få operera bort min cysta på mitt stämband. Det är inget farligt men det är drygt att vara hes hela tiden. Visst är det mer eller mindre beroende på vad jag utsatt mig för ( supandet och rökandet ). 

Men Nu kanske jag har en giltig anledning att sluta röka.. Som håller även i mitt huvud!

Fan jag är så jävla glad.. :D