Och idag jobbar jag härliga 16.00-00.30 Jippie! Eller?!?

Nej det suger flottig hästballe. Jag är trött och har gjort av med en massa pengar som vanligt. Köpte nya skor och en tröja och ett linne och en parfym, man vill ju inte lukta illa. Tänkt att man ska ju unna sig så man inte köper godis, eller vad ska jag skylla på? Har även suttit på körskolan en sväng idag. Nu har jag bara repetitions fasen kvar. Och sluttestet. Jag är ganska nervis faktiskt. Men men, ska bli skönt att det snart är över.

Längtar tills i helgen då det är fest med det gamla vanliga gänget igen.

Sedan blir det nog ganska lugnt ett tag tror jag. Kan vara bra för plånboken och själen. Och figuren förhoppningsvis. Ååååhhhh va segt det är att jobba.. Jag dör..

Idag behövde Linn inte jobba. Sååå himla skönt. Istället har jag ätit med Linda och Björn. Var ett tag sen jag träffade min egen Arme..

Himla trevligt att träffa dom igen. Sedan har jag städat och klistrat på mitt skin på datorn. Den är super snygg! Och jag gjorde ett himla bra jobb. Tänkte sätta mig och plugga lite teori till körkortet. Teori provet är ganska snart. Gaaaaaahhhhhh!!!!!!!

 Jag har lite smått panik över det, har inte känd mig nervös innan på allvar men nu kommer den smygande. En smått ilande panik känsla som gör att jag hellre skjuter på det än tar tag i det. Typiskt Linn. Tar tag i saker som är VIKTIGA i sista sekunden. Just det det påminner mig om att jag måste boka om tandläkaren. Har fan inte råd att slänga ut 2000 nu är det snart är uppkörning. Det får gå före. 

Jaja nu ska det målas klart naglar sedan plugga!!

Så nu sitter jag och rullar tummarna och lyssnar på musik. Och så kom den, Låten med stort L. Jag har nyligen funnit Melissa Horn. Vilken underbar människa. Hon är helt fantastisk.

Och här är texten för  Som jag hade dig förut:

Du springer aldrig ifatt när jag väl är där
Jag vill inte tänka framåt, men e livrädd att fastna här
Nu kan det va försent, att säga som det är

Jag testar nya vägar som aldrig tycks ta slut
Och jag har försökt att fånga den andra men har aldrig nåt ut
Jag vill ha en sista chans, så jag säger rakt ut

Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut

Jag vet att det är svårt över telefon
När jag va dig nära, ville du därifrån
Jag vet att du har tänkt
Men berätta hur du mår

Jag försöker träffa andra men det är inte så lätt
Jag har försökt att tänka bort dig på alla sätt
Det är dags att lägga på
Men att stanna känns så rätt

Och jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut 

Och visst kan man känan så om sina ex eller bara människor som man tappat på vägen. De är saknade och man vill ha dom tillbaka och sitta i den lilla bubbla av tid man en gång hade. Som var så perfekt att man inte ville gå därifrån. Men var tvungen. Och den spracka och man lämnades blöt och ensam igen. Även om valet att gå var ens eget vissa gånger kan man ändå känna saknaden av något som en gång var och som aldrig kommer tillbaka.

Nu vart det väldigt sentimentalt men,  fuck stelhet.

Mitt största problem just nu är att veta vad fan jag vill. Hur jag ska få det och i vilken ände jag ska börja.

Vart börjar man rycka i sömmarna för att lösa upp en situation som egentligen är hållbar men börjar bli för "tråkig" och ensam för att orka med i längden.

Visst vill jag väl vara svensson och kunna stanna på en plats mer än ett tag, men det sliter i varje fiber i min kropp efter nya utmaningar. Nya människor och kanske till och med ett liv. Med andra och regelbundna rutiner. För som jag lever nu håller inte i längden, med tider som aldrig är desamma två dagar i rad blir rutiner ett minne blott. Den enda rutin jag har är att de helger jag är ledig supa så att den försvinner fortare än kvickt. Vad är det för liv och när ska jag bryta mig ur?

Det är mycket som poppar upp i huvet när man träffar familjen och inser hur ensam man är egentligen när dom inte är en normal bit bort.

Mm och den jävla chatten, när ska den fungera igen? Att sitta och jobba på jobbet är tråkigt men att bara sitta och vänta är dödsdömt.

Imorse när jag skulle ta på mig mina jeans fick jag nog. Jag har gått upp i vikt mer än vad jag borde. Jag är inte tjock jag vet, men jag tycker det är sorgligt när kläderna inte passar längre. Så nu har jag bestämt mig.

Inget mer godis på väldigt länge. Jag måste sluta tröst äta bort min sorg. Inget mer godis, chips på lääänge. Hur ska detta gå??

Men man måste ta till med drastiska metoder. Och sluta vara så lat. Jag behöver röra på mig mer. Jag sitter bara på min röv och då växer den. Japp det gör den.

Osmidigt av mig att låta det bli så. Jag trivs inte i mitt skinn längre. Och alla bara, nej men det syns inte. Nej det kanske det inte gör. Men det känns. Överallt. ;(

Jaja nu ska det bli andra bullar. Alltså inga bullar. Inget mer sliskigt socker i form av choklad och annat gottigt. Bara man ger sig med det kommer det säkert märkas. Och om jag börjar gå lite mer. Men det är ju så förbannat kallt så man tar hellre skjutsen när det bjuds.

Lat Linn..

Nu var man tillbaka på slaveriet. ;P Känns nästan men bara nästan skönt att jobba igen. Men just nu tyngs jag av en otrolig längtan söderut. Det är ca 20 minusgrader ute. Och det är svinkallt. Man vill inte gå utanför dörren för snoret ( jag är förkyld ) fryser i näsan när man andas.

Kamilla ligger just nu och sover hemma i min lägenhet, lite orättvist.

Jag är svin trött och sjuk :(

I helgen måste jag gå ut för då är sista gången jag kan festa med Yoshi på svin länge. han flyttar till Umeå. En av mina bästa jobbar kompisar. Allt känns bara så sorgligt nu, kan bero på att jag hamnat i nån sorts anti tillstånd. Allt suger och allt är fel och jag vill inte, kan inte, ska inte, nej!

Ikväll blir det spel kväll med Kamilla och Karlsson. Ska bli kul att göra nåt annat än att bara stirra in i skärmar. ( Tv och dator.)

Jaja nu ska det jobbas lite.

Vart jag än vänder mig eller vem jag än pratar med så känns det som att de just nu genomgår någon slags personlig kris. Är det inte alltid så tänker man men det verkar vara på en helt annan nivå just nu.

Vänner sviker varandra, par bryter upp och den röda tråden är oviljan att säga som det är. Att personen/personerna i fråga inte kan kommunicera. 

Jag har ingen speciell händelse i tankarna utan bara ett hopplock från det halvår som passerat. 

Jag har efter allt bråkande och ljugande och onödigt tjafs bestämt mig för att inte berätta för mycket om mitt liv för någon. Vad som händer eller mina känslor. Endast sådant som inte kan komma och bita en i röven för att det misstolkats eller missförståtts. Jag kommer endast låta en handfull människor nära mig och hålla resten på en armslängds avstånd. 

Vad det gäller killar, så är jag rätt trött på hela konceptet. Spelar ingen roll om man ber om en enda sak som ärlighet så pissar dem på en. När man själv för en gångs skull faktiskt är helt ärlig och inte förskönar något. Ni som känner mig väl vet vad jag syftar på och jag skall inte älta det mer. Ville bara få det ur mig. Har kanske klandrat en person lite väl mycket och lagt lite väl mycket i den situation som uppstod. Men blev lite besviken och förhoppningsvis lärde sig personen i fråga en liten läxa.

Så jag stänger även detta fönster. 

Min längtan efter att flytta blir stark av att spendera en tid med familjen.

Ellen ger så mycket och hennes små händer har ett stort fast grepp om mitt hjärta.  Min systerdotter alltså. Jag längtar efter den känslan att ha ett eget barn. Men samtidigt älskar jag att vara själv, ha mina egna tider.

Jaja ska sova nu.

Sitter och hostar och nyser och der är ganska spänd stämning hemma. Alla är trötta och lite hängiga. Jag har nyss varit ute med Ellen. Vi var ute kanske 20 minuter en halvtimme, men alla andra var på fel humör så jag tog med henne.

Vet inte vad jag ska göra idag riktigt. Sista kvällen hemma. Känns lite sorgligt att åka hem och lämna släkten. Men samtidigt skönt att komma hem till mina egna saker. Min säng främst.

Här kommer lite bilder från mitt nyår. 

Enjoy!

Ja det kunde ha varit lite roligare. Började med en underbar kalkon middag som pappa stod för. Klippte emmy innan maten, toppade bara pytte. Sedan körde mamma ner mig, Sandra och Erika till branäs för att gå på för-fest innan vi skulle på själva krogen. Det var en massa folk från Karlstad. Till min förvåning börjar det med att jag först känner igen Jon= sandras kille. Han och jag har gått i samma paralell klass i 7:an i Kil. Och typ bott grannar i Tolita utanför Kil. En person man aldrig trodde man skulle se igen lixom.

Sedan sitter jag och pratar en stund med folket. Så kläcker killen som sitter mittemot mig: 

-Vad heter din pappa? Och jag svarar vaddå då? Då säger han, kallas han för Are? Ja svarade jag, då är det tydligen Adam som jag lekt med när jag var liten. Och jag kommer ihåg det så väl. Jag var svin kär i honom när jag var yngre.

Erika blev svin full och skulle visa röven för folk och satt och sa att hon ska då inte ha nån karl. Haha i nästa sekund sitter hon och hånglar med Adam. 

Sandra blev ganska bra i gasen hon också. Och hela festen var helt galen, jag trodde jag hade sett sviniga fester förut men icke.

En kille som kallas Mogge tog ändå guldet. Han ramlade och däckade och skrek och hade sig. Sedan bar det av till krogen, där hann vi inte vara länge. Sandra och hennes Jon började bråka för att Sandra dansade med en gammal gubbe. Hon tjafsa även med vakterna. Så hon blev ut escorterad. 

Erika lyckades också bli detta och även hem körd av farbror polisen. Sandra lyckades smyga in igen och bråka lite till och då hon blev utslängd för andra gången följde jag efter, och vi gick ut för att gå tillbaka till förfests lägenheten. Men den var låst, så sandra kissade under trappan i trappuppgången. Och till slut ringde Adam efter mamma så hon kom och hämtade oss. Men Sandra vägrade att följa med. 

Idag åkte vi ner igen och möttes av ren och skär misär. Fy fan säger jag bara. Kort kommer senare. Och som jag är glad att jag inte bodde med dessa djur. Hängde där ett tag men åkte sedan och åt med sandra, erika och jon. Och är nu hemma och ligger i sängen med syster och ellen och tittar på Teletubbies. Så mitt år kunde faktiskt ha börja lite trevligare. 

Jaja gott nytt.