Hahahahahahaha!

Så jäla bra. Är man less och sur är en rolig bild allt som kan behövas vissa gånger.

Och jag bara älskade den här. ( sen älskar jag ju katter också )

Ja nu är det en ny vecka. Och idag "firar" jag och Kim en månad. Att tiden går så fort.

Känns lite lättare idag. Tack alla ni som ger mig ert stöd via sms och för era fina kommentarer.

Fick ett sms imorse om att han kunde byta mina stötdämpare.

Vilket betyder att han vill att jag ska komma.

Jag frågade till och med om jag skulle komma och han skrev:

Ja för vi pratade ju om att det var viktigt att ses så vi vet hur vi ska bete oss. Puss

Lite ljus i tunneln.

Jag är bara så förvirrad. Men jag gör ju inget ärligt försök om jag inte åker ner.

Och förhoppningsvis är det värt pengarna och mödan.

Är det inte det så vet man ju iallafall säkert. Jag är inte den som ger upp.

Det jag inte kan förstå är hur det alltid ska vara så stormigt runt omkring mig.

Mina vänner har det jobbigt och jag hamnar alltid nånstans i mitten och försöker kämpa för mig själv och mina vänner. Och det kan bli slitsamt och jobbigt. Men jag vill tro att det är värt det i längden.

Att det finns ett slut och en regnbåge.

Men man kan ju börja undra om man gjort nåt riktigt elakt i ett tidigare liv, om det nu finns.

Typ varit en av Hitlers hantlangare eftersom man testas hela tiden.

Min mamma gick till nån sån som ställer horoskop när jag var jätte liten.

Och i mitt står det att jag skulle kunna bli statsminister om jag bara gjorde rätt val i livet. Så fel dom kan ha.

Men när man hela sitt liv har på ett eller annat sätt kämpat för att hålla sig vid ytan. ( Där dom normala människorna mest flyter omkring jämt) Så kanske jag ändå gjort rätt val. Det kan ju helt bero på ytter omständigheter också.

Gud va flummigt det här blev. Förlåt.

Skummade iväg helt totalt just nu.

Jaja. Ännu en måndag att pricka av.

Jag ska aldrig mer säga sanningen till nån som saknar en förmåga att förstå.

Melissa Horn, vilken låtskriverska. Två så klockrena rader som bränner i bröstet.

Men det stämmer så väl in. Varför envisas jag med att säga allt jag blir ledsen och besviken på när det är som att prata med en döv. Jag ska respektera att han inte vill höras så ofta, men ska inte han respektera min önskan?

Man ska tydligen inte vara helt öppen och ärlig med vad man känner och tycker. Utan kväva det och stoppa undan det och låtsas om att det inte finns. Bara acceptera och inte ställa några krav själv.

Agera docka. Vara söt och snäll och bara blinka med ögonen.

Och leva uppe bland rosa fluffiga moln och ha stjärnstoft i håret. Eller?!?

Den egentligen största frågan är varför jag tror att det ska gå att komma ur den här svackan utan att diskutera det.

Men tar jag upp saker för diskussion är jag tjatig.

Ja jag kan vara väldigt precis och tänka sönder allt i minsta detalj, men jag vill veta allt. Allt!

Jag vill veta vart jag har honom för att kunna gardera mig om det skulle visa sig att vi står helt olika.

Vilket vi förmodligen gör. Jag längtar efter ett lite vuxnare förhållande. Där man kan diskutera saker och gå djupare.

Men jag börjar förstå att han inte vill växa upp på det planet.

Får bara visa min tråkiga tantsida som värsta tjatkärringen.

Han får inte se den glada och roliga lite smått konstiga och knäppa person jag oftast är.

Men vem vill visa den sidan när den är så sårbar, och tonen i andra sidan luren bara är less och hittar på ursäkter för att inte prata med dig.

Då dör entusiasmen ganska snabbt, och den jobbiga tantsidan åker fram. Egentligen mot min vilje.

Har inte hört nåt på hela dagen.. ( Och precis när jag skrev den meningen får jag ett sms från honom)

Som får mig ännu mer ur balans.

God natt och sov så gott min sjöhäst. puss

?

Det slår verkligen tilt i mitt huvud.

I love the way that your heart breaks.

Jag har så svårt att släppa det här med kim. Visst att jag kanske har varit lite halvjobbig och tjatat. Men det är den här jävla rädslan. jag blir fan fanatisk och konstig och osäker.

Jag förstår att han tycker att jag är jobbig. Det hade säkert jag också tyckt.

Men samtidigt kan jag inte förstå hur han kan säga att vi inte behöver höras varje dag.

Jag tycker att man behöver det om man bor så ångt ifrån varann och inte bara kan komma förbi och kramas lite.

Jag förstår inte varför jag engagerar mig så mycket i det.

Och varför jag tar så hårt på allt.

Jag är bara så jävla trasig känslmässigt så jag vet inte.

Fick en länk av Fredrik nyss, alltså folk har för mycket fritid. Hahahah så totalt jävla meningslöst egentligen, men lite kul är det ju.

http://shutupwomangetonmyhorse.com/

Idag går så himla segt, det är helt sjukt. Och jag vill bara hem och sova..

I want you to want me
I need you to need me
I'd love you to love me
I'm beggin' you to beg me
I want you to want me
I need you to need me
I'd love you to love me

I'll shine up my old brown shoes
Put on a brand new shirt
Get home early from work
If you say that you love me
Didn't I, didn't I, didn't I see you cryin'
Oh, didn't I, didn't I, didn't I see you cryin'
Feeling all alone without a friend you know you feel like dying
Oh, didn't I, didn't I, didn't I see you cryin'
I want you to want me
I need you to need me
I'd love you to love me
I'm beggin' you to beg me

I'll shine up my old brown shoes
Put on a brand new shirt
Get home early from work
If you say that you love me
Didn't I, didn't I, didn't I see you cryin'
Oh, didn't I, didn't I, didn't I see you cryin'
Feeling all alone without a friend you know you feel like dying
Oh, didn't I, didn't I, didn't I see you cryin'

I want you to want me
I need you to need me
I'd love you to love me
I'm beggin' you to beg me

I want you to want me
I want you to want me
I want you to want me
I want you to want me

 Japp så här snygga var vi igår.

My spenderade 1½ timme på min frisyr, and i loved it!

För er information så har jag den fortfarande, för jag hann inte duscha imorse innan jobbet. Kände på mig att det kommer ta en stund innan man lyckats trassla ut allt ;)

Jag hade så otroligt roligt igår. Helt sjukt kul. Lagom på lyset och med ett helt fanstastisk gäng.

Det är sällan som det blir så kul.

Lisa knäppte en massa kort, men nån lortig jävel har snott hennes kamera och telefon.

Det är så jävla tråkigt, alla våra roliga kort.

Natten avslutades med ett mindre roligt samtal med Kim.

För mig att ha ett distans förhållande innebär att man skall kunna ha en bra kommunikation.

Att man ringer varann lite då och då. Och helst så här i början, och nu när jag ska åka ner vill jag ju berätta olika saker. Planera och sånt. Men så fort jag ringer har han inte tid. han ska kolla på youtube klipp !?! eller kolla på film eller äta eller hittar på nån annan ursäkt.

Gud jag vet ingenting just nu.

Kan man inte bara få en pojkvän som bryr sig?

Nu när man faktiskt är kär och känner att man vågar öppna sitt hjärta för någon igen.

Jag blir livrädd och spelar upp alla möjliga hemska jobbiga scenarion i huvudet. Jag är bara så rädd för att bli sårad. Så rädd att det ska barka åt helvete.

Jag är så jävla töntig, rädd, skräckslagen och nördig.