Jag vet att jag bär mina känslor utanpå kroppen och gärna delar med mig av dom. Det är kanske inte vad man förväntas göra eller vad som anses som svenskt.

Men jag har inte alltid låtit mina känslor få utlopp.

Som ung, ja visst jag grät för allt. Minsta lilla faktiskt. Men jag sa aldrig vad jag tyckte eller kände.

Jag sparade allt i min lilla ryggsäck. Den gick jag och bar på lääänge innan jag lärde mig att öppna upp. Och kanske har jag nu tagit det ett litet steg längre än de flesta..

Men jag lever ett liv med mycket upp och nergångar och jag försöker att uppskatta de dagar då allt känns ok eller rent av bra.

Men när jag får ett bakslag vill jag även få det ur systemet så fort jag kan.

Kan nästan bli lite irriterad på mig själv för att jag har så svårt att bara låta saker vara.

Att jag inte kan vara känslokall och bara rynka på pannan och gå vidare. Men hey det är jag och jag får försöka jobba på mina fel och brister. 

Förmdar att mest det negativa hamnar i bloggen, men det är ju mest det jag vill få utlopp för. Jag väljer ju självklart vad jag skriver och inte. Även om jag ibland känner att jag skulle vilja skriva allt så finns det människor som skulle använda det mot mig.

Och folk tolkar alltid saker på sitt eget sätt..

Jag har lovat mig själv att försöka hålla huvudet lite kallt och inte känna efter med hela hjärtat från och med nu när det kommer till killar och sånt.

Men jag är nog ganska lik min mor på det planet.

Bär hela mitt hjärta synligt och sårbart. Detta är ju självklart både på gott och ont.

Jag vill bli sådär hutlöst förälskad och yr av känslor att man svävar, som man ser på film och hoppas hitta.

Men man kraschar lika hårt när man inte får det besvarat, och det är nog där mitt fel ligger.

Jag förväntar mig att den jag faller för också vill falla på samma sätt.

Där har jag det!

Min trångsynta 5-årings drömvärldskomplex.

Jag förväntar mig prinsar och prinsessor och blir lika besviken när jag kysser grodan och han inte förvandlas till min prins.

Nej han blir bara en vanlig kille med sina egna rädslor och förväntningar.

Nej jag får ta mig i kragen och skärpa mig och ta av kronan och lägga den på hyllan.

Inse att livet inte är en saga och att prinsen växer fram, han uppstår inte bara från tomma intet.

I flera dagar nu. Finns så mycket bra. Och i dessa dagar har jag mest fastnat för såna där underbara röster som gräver sig in i hjärtat på en.

Så jag slänger upp några här..

Det finns ju så mycket och jag kan inte välja men kan även rekommendera Erik Hassles covers han gjort. Helt fantastiskt vad musikalisk han är.. AVIS!!

Idag har alla räkningar betalats, matpengar satts in på Ica-kortet, telefonen är tankad, busskortet likaså.

Jag gillar att få allt betalat på en gång. Då har man lite koll på vad man kan göra resten av månaden. Vilket denna månad inte blir så jävla mycket.. Men alla jag kommer ha mat, och kunna ta mig till jobbet utan problem :)

Jag har även unnat mig en ny mascara ( verkligen på tiden ) och en jeans-jacka på rea samt något bas-inne från Gina. Känns alltid lite bättre när man får unne säj!

Min älskade fru klippte sig och gjorde slingor och blev super-fin!

Hon har dom senaste kvällarna spenderat en del tid med gitarren för att lära sig spela noter.

Jag tycker det är riktigt mysigt när hon sitter och plinkar i bakgrunden. 

Det har varit en riktigt bra dag idag med andra ord.