Helt jävla ofattbart, om 4 dagar beger jag mig ut på mitt livs äventyr. Om 4 dagar!!!

Jag trodde aldrig att den där dagen skulle komma.. Det kändes så oerhört långt borta. Men nu jävlar.

Idag skall tillägnas att fixa nödvändigheter, som att köpa snus, besöka apoteket, kanske ge förrådsdörren ett sista försök. Och hänga med Ida! 

Nyår jobbade jag 7.45-14.30 sedan hem och vilade lite, Ida kom hem runt 22 och sedan firade vi tolvslaget i soffan byggandes pärlplattor iförda våra onepiece. 

Jag som aldrig firat nyår i storstaden hade väl förväntat mig att det skulle brinna av en del raketer och så. Men inte förväntat mig att det mer skulle låta som ett fullt uppblåst krig.

Jag är inte så rädd för smällar och sånt, men fan det var ganska obehagligt att vara nykter och uppleva det.

Jag antar att man inte reflekterar över det helt sjuka pangandet om man är lite berusad.

Igår jobbade jag mitt sista pass innan avfärd. Och ärligt kommer jag sakna mitt jobb.

Familjen jag varit assistent hos är riktigt bra och jag gillar verkligen tjejen jag assisterar.

Jag vaknade halv 5 imorse och har inte kunnat somna om, är det resnerverna som spökar nu eller?

Förmodligen ja.

På Onsdag är det hejdå fest, förhoppningsvis kommer några av mina vänner och firar av mig. Och på Torsdag  ska vi ha lite myskväll här hemma. Kommer ju bli as-nice.

Herregud vad jag längtar efter min  karl nu! Att veta att om 6 dagar få vara tillbaka i hans famn är en helt underbar känsla. Och att vi klarat av denna svåra tid.

För det har inte alltid varit lätt att hålla humöret uppe. Men nu jäklar är det inte långt kvar.